Det paradoxala sökandet efter jaget

”Jag vill finna mig själv”. Hur ofta har vi inte sett denna och dylika utsagor? Jag skulle vilja påstå att de är så vanliga att vi utan att tvekan kan kasta dem i kartongen ”politiskt korrekta påståenden utan egentlig mening”. Högtravande nonsens. Floskler.

Vad innebär det då egentligen att finna sig själv? Ja, om vi ska plocka isär påståendet kan vi börja med att utse ”agenten” i meningen, den som utför något. I det här fallet är det jaget som vill något. Jaget vill finna sig självt. Om vi då tänker på hur vardagsspråket fungerar kan vi utan större protester gå med på att det i verbet finna finns ”inbyggt” att något är försvunnit, än så länge ej funnet, ”jag har förhoppningen att finna det som saknas” och så vidare. Ja, ni förstår poängen. Men är det då inte märkligt att jaget söker sig självt? I det här fallet är ju det eftersökta inte förlorat på något sätt; inte ens dolt under en mattkant. Och alltihop låter istället absurt. Söka det som inte saknas? Någon raffinerad form av självbedrägeri? Jag tror inte det.

Nej, förmodligen rör det sig inte om vad det verkar i ”sökandet efter sig själv”; jaget söker inte efter jaget. Och eftersom det inte förekommer något sökande blir det ju ganska irrelevant om något ”finnande” försiggår. Utsagan som nämndes i inledningen, ”Jag vill finna mig själv” säger egentligen inte något om någon agent som vill finna någon slutdestination, den bara verkar göra det. I själva verket rör det sig om ett meningslöst påstående; förmodligen något i stil med ”jag vill acceptera att mina hittillsvarande bedrifter inte alls är något som imponerar på mig”. Det handlar om att bli nöjd med sig själv, inte att finna någon obskyr drömvarelse som svävar omkring över ängderna.

Men visst tror jag människor slänger ur sig liknande uttryck i sin bokstavliga mening, obetänksamma om att vad de just sagt egentligen är ett tomt uttryck. Den här typen av floskelramsor syns allt oftare i reklamer (nyckelord: unik), i allt som rör näringsliv (entreprenör, framtidsvision, revolutionerande och så vidare) och kan precis som i exemplen i parenteserna bestå av endast ett ord. Dessa tomma uttryck urholkar språket, vilket leder till att folk kastar ur sig tomma, dock politiskt korrekta, haranger för att det ”ska vara så”. Läs en platsannons så får du se.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s