Nu

Jag försöker leva i nuet, förnimma de små nyanserna och vara medveten om vad som händer runt mig. Men när jag uppnår detta, är jag då inte farligt nära ett själlöst djur som ”bara” lever? Är det inte möjligheten till att planera morgondagen och ta med erfarenheter från gårdagen som gör mig överlägsen de andra djuren?

Någonstans vet jag att det här resonemanget inte går ihop, för det bör vara de som lever i nuet som får ut mest av sin tillvaro. Antalet upplevelser maximeras ju. Och den medvetne faller sällan på den hala isen, medan den distraherade krossar bakhuvudet.

Att leva i nuet är att ta ställning från fall till fall, ta avstånd från det generella – motstå det enkla i att kategorisera. När det kommer till kritan måste det väl vara möjligheten till valet att inte följa sina ”naturliga” ingivelser som skiljer mig från björnen, ormen och fåret. Samtidigt gäller det att vara försiktig och inte lägga för många band på sig. Då blir det lätt kristendom av alltihop. Existensen behöver andas utan åtsnörning.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s