Sverige, Sverige fosterland

”Men hur ska det gå om ni inte får några jobb?”, ”Då vet du att ni måste ha koll på skatt och moms, och det kommer inga lönekuvert i slutet av varje månad”, ”Och redovisningen måste ni ha koll på!”, ”Då får ni inte ligga på latsidan!”.

Ovanstående är reaktioner från bekanta på beskedet om att jag och en till startat eget företag. Även om jag låter det rinna av mig som vatten från ett hustak kan jag inte låta bli att förundras. Varför är detta det första folk säger? Varför önskar de inte lycka till, eller i alla fall frågar om verksamheten?

Jag har diskuterat fenomenet med flera av mina närmare vänner. Vi är överens om att reaktionerna förmodligen beror på avundsjuka. Genom att dra fram det negativa övertygar de sig själva om att de gör rätt som låter livet gå, fortsätta i samma spår som förut. Det är helt enkelt en defensiv psykologisk mekanism.

Samtidigt säger det här en hel del om det svenska samhället. Jag är, så här i början, ovan med känslan av att inte behöva lida för att tjäna pengar. Det handlar främst om att slippa gå upp tidigt. Det faktum att så många (större delen av de jag berättat för) reagerar negadefensivt (mitt eget ord) tyder på att det i detta land finns en rädsla för att tappa grepp och kontroll.

Oavsett hur det går med vårt företag är jag stolt över att jag trotsar det negativa tänket och faktiskt försöker.

Annonser

2 reaktioner på ”Sverige, Sverige fosterland

  1. Folk är rädda, rädda för förändring, rädda för att ta chanser. Sen blir det en dum utveckling av rädslan: att det man är rädd för plötsligt blir något dåligt och farligt, sedan vet allt farliga saker ska man hålla sig undan. :)Det hela låter löjligt från motsatt sida. Klart det är knepigt med redovisningen i början, men det är ingen ursäkt för att INTE dra igång något själv! Det är knappast bara (redovisnings-)ekonomer som startar (egna) företag.När kan man börja köpa aktier av er…?

  2. Som jag sade när vi talades vid är detta en mental rest från det äldre brukar och arbetarsamhället. Det fysiska arbetet under en auktoritet upphöjdes till dygd. Det krativa sinnelaget fick vika åt sidan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s