Det oslagbara mörkret

Det finns inget som slår en kvällspromenad. Inte om den går längs leriga byvägar utan gatubelysning.
Höra klafsandet av kängorna, det enda som bryter tystnaden.
Känna den kalla kvällsluften vädra lungorna, och gruset ramla av tankeapparaten. Få den att lyfta en aning.
Låta varje steg registreras, som en hel oavbruten rörelse.
Se stjärnorna och veta, att för dem är jag inte ens ett sandkorn. Fullständigt utan relevans.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s