Människokärlek och misantropi två sidor av samma mynt

Att älska människor och att avsky dem. Är inte så olikt varandra. Varför har jag inte insett det förr?

Misantropen i mig avskyr ju mänskligheten enbart för att jag är oförmögen att älska den. Jag vill älska den.

Misantropi handlar också om att vilja förändra världen. Det kan ske på två sätt: genom att höja sig själv eller genom att sänka andra.

Det sistnämda är enklast: genom att leta fel hos andra eller genom att straffa dem lurar du dig själv att du är bättre än vad du egentligen är.

Att höja sig själv är svårast, för det är inte alltid handlingar märks. En människa kan gå strävsam genom ett helt liv och dra tunga lass, utan att någonsin märkas. Och endast den som skiter i om den syns eller ej är ärlig i sin avsikt.

Misantropi är ett första steg mot att göra något för en förbättring. Medan likgiltighet är den verkliga motsatsen till människokärleken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s