Daneol och språket

Jag jobbar med språk. Jag tänker språk. Jag har utbildning i språkvetenskap. Och ett av mina största fritidsintressen är språk.

Följden är att jag är extremt petig med löjliga små detaljer.

Ett exempel: Jag sitter och blir upprörd över det faktum att många skriver versala inledningsbokstäver i varje ord i låttitlar.

Men varför gör man något sådant? Och varför använder vissa enbart versaler?

Samtidigt är jag, enligt mig själv, ingen språkpolis. Så länge budskapet går fram och inga missförstånd uppstår är jag nöjd.

Det där med språkvetenskap är förresten lustigt. Bara för att jag är språkvetare händer det att (oinvigda) frågar om stavning, förväntar sig att jag kan grammatik som ett rinnande vatten och så vidare. Jag är nämligen usel på att bevaka regler.

Det är just det som är poängen med språkvetenskap. Det handlar om utövandet av språket, inte att se till så att utövarna beter sig enligt ”det som är rätt”.

Annonser
Okategoriserade

3 reaktioner på ”Daneol och språket

  1. Språkvetenskap är filosofiskt i högsta grad. Varje ord är en fördom sa Nietzsche. I de högre stadierna av Cook-Greutermodellen finner man sig själv se genom illusionen som och ord- och språksystem bildar.. tack för kommentaren, jag sätter igång projektet så fort det finns tillräckliga resurser. Uppskattar verkligen din aktivitet inne på forumet 🙂

  2. Visste inte att han hade sagt så! Men det är förbaskat välformulerat. För varje ord vi lär oss förenklar vi våra intryck, och missar till slut väsentligheter. Av den anledningen hävdar vissa att översättningar (i egentligen mening) inte är möjliga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s