Olika sorters intelligens

För några dagar sedan skrev jag om min låga nivå när det gäller visuell, eller spatial, intelligens. Jag har forskat vidare och funnit att denna sorts intelligens hör ihop med rumslig orientering, läsning av diagram och känsla för färg och form. Förmågan är högt utvecklad hos konstnärer, arkitekter och liknande.

Orienteringsförmågan har aldrig varit på topp, men har blivit bättre med tiden. Det hela kommer sig förmodligen av att jag aldrig riktigt intresserat mig för omvärlden. Min värld är i min hjärna, även om den ”yttre” världen också ryms där i (jag upplever ju empirin via medvetandet, och de upplevelserna likställer jag med rena fantasier – båda existerar på samma ”plan”). Ända tills för två år sedan fann jag, till exempel, resande vara ett slöseri. ”Det går ju att leva sig in i hur det skulle vara att åka dit, och därför behöver jag inte göra det rent fysiskt” tänkte jag. En sorts egocentrering skulle man kunna kalla det.

För övrigt har jag gått vilse så många gånger att jag slutat orientera mig – jag kör på ren intuition och hittar alltid rätt på det sättet.

Läsning av diagram med mera är jag dålig på, och har förmodligen förblivit av ren vilja. Jag har mycket svårt för sådant som är ointressant och tråkigt, trots att jag kan förlora personligen på att inte sätta mig in i det.

När det gäller känsla för färg och form ställer jag mig frågande. Brukar få beröm för just denna egenskap, och agerar ofta smakråd när det gäller design och liknande. Möjligen är det den kreativa sidan av färg och form som jag är bra på, medan den som har med uppfattningen om själva objekten (den rumsliga) brister.

Jag hittade en intressant artikel om olika sorters intelligens här. Håller med det som sägs om IQ-test. Tänkte direkt på den eminenta Brave Dave och hans lika eminenta blogg, som brukar tipsa om olika personutvecklingsfrämjande åtgärder.

Vad är egentligen intelligens? Frågan stöts och blöts allt som oftast. Vissa räknar matematikbegåvning, medan andra föredrar att utgå från empatiska egenskaper. Rent spontant är min definition: ”Förmågan att hantera sig själv”. Definitionen innefattar även samspelet med andra, så den är inte så tokig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s