Hopp

Dagen efter gnället om tristess är saker och ting roligare. Jag skissade lite på bokupplägget, och känner verkligen att jag har en bra story i skallen. Nu är jag mentalt gravid.

Boken blir det jag efterlyser i livet. En verklighetsflykt som inte snoppas av med förnuftiga argument och naturliga förklaringar. Det blir skissartade karaktärer med frihet för läsarens fantasi, gott om sagokänsla och filosofiska utsvävningar befriade från vetenskaplig vokabulär. Pekpinnar och moraliskt tjafs ska jag också hålla borta.

Blev uppringd av en kompis till Brave Dave, som jag pratat med förut angående idén om ekoby. En positiv överraskning. Det kändes som att det var en gammal kompis som ringde, helt naturligt trots att jag aldrig träffat karln förr. Den typen av kontakt lovar alltid gott. Vi ska träffas och diskutera möjligheter.

Att jag blivit pappa ger ju resultatet att diverse storslagna planer kommer av sig, tillfälligt. Som den där idén med ekobyn (som inte är någon Gröna Vågen del 3 med diverse medlemmar ur vänsterrörelsen – här handlar det om att leva ett bra liv och har inget med politisk aktivism att göra).

Alla diskussioner med Terra-mannen i kommentarsfältet har gett mig lite nytt att tänka på. Varför tycker jag det är tråkigt med ”naturliga” förklaringar? Tål att tänkas på. Tidigare var jag en sanningsjägare av rang, men har genomgått någon sorts metamorfos mot Edgar Allan Poe-hållet. Fast jag super inte. Så ofta. Nu jagar jag det destruktiva i människan, försöker locka ut det med en sockerbit.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s