Är bristande kontroll och panik samma sak?

Tre lastbilar i rad. Slaskigt och moddigt. Dålig sikt. Men jag kör om, trots att hela kroppen säger nej.

Hela vägen är en snödriva och mitt agerande är inte smart, men likväl finns det något i skräcken som är lockande. Samtidigt kan jag inte ångra mig mitt i omkörningen – för då kör jag av vägen eller blir påkörd bakifrån av en lastbil.

När jag är förbi och tillbaka på höger körbana känner jag paniken dunka i kroppen som en elektrifierad slägga. Så här känns dödsångest också, med skillnaden att den lever kvar som en slingrande mask.

Jag tänker på en era i mitt liv som är avslutad. Jag är inte längre rädd för att dö. Snarare är det en trigger, att ibland snudda gränsen. För att känna att jag lever. Och framförallt för att det är skönt att inte ha kontroll hela tiden.

Sofia och Alma: Det var inte så farligt som det lät, och därmed ingen egoistisk adrenalinegotripp 😛

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s