Steg två för bloggen

Nu har jag fått upp flytet med den här bloggen. Mixen är rätt varierad, men det känns inte schizofrent för det. Dags för steg två.

För den som inte varit med från början: från våren 2005 till och med november 2008 drev jag bloggen Daneol Egocentral. Den lades ner på grund av att den blev ”ett monster”, för att citera en annan bloggare som lade ner (ett tag i alla fall). Egocentralen tog fram det sämsta i mig.

Mannen från skogarna blev nystarten, som känns betydligt bättre trots att koncepten inte är så olika. Mindre vetenskaplighet och lägre nivå i denna (tiden sedan det akademiska livet ökar, och min hjärna krymper). Mer humor, mer musik, mindre färdiga svar, mer ödmjukhet. Plus att jag skriver ledigare och enklare här. Ja, det kanske var rätt stor skillnad ändå.

Jag har spanat lite på större bloggar (till besökarantalet alltså) och konstaterat det jag redan visste: de är personligare i tonen. Förutom att de flesta handlar om politik och tråkar ihjäl mig, dock. Och nej, jag pratar inte om modebloggarna. Att skriva om mode vore som att försöka köra bil med längdskidor på, för min del.

Det är svårt att skriva personligt utan att inläggen förfaller till referat. Men jag ska göra ett försök. Förvänta er inget som händer över natten dock! Det är ett mål som jag satt upp, och ditåt kommer jag att sträva. Undrar hur Carl Bildt skulle ha uttryckt det? ”Vi ska naturligtvis utgå från att målet kommer i vår närhet inom kort” kanske.

Annonser

4 reaktioner på ”Steg två för bloggen

  1. Blogger Dan sa… Tack för tipset! den 8 februari 2009 15:47 RaderaBlogger GalaXyBloggen sa… Så lite så;)

  2. Äntligen har jag hittat tillbaka. Tappade bort dig ett tag. Modebloggar är ju det tristaste som finns:/ Däremot saknar jag faktiskt manliga modebloggare liksom medelålsders modebloggare. De finns säkert de också, men de är inte så lätta att hitta. Skulle förmodligen inte läsa dem i alla fall, men det vore ändå kul om man hittade någon någon gång. Hur kommer det sig att efternamnet är ändrat?

  3. När vi fick Alma funderade vi på vilket efternamn som skulle passa henne bäst om vi gifte oss, och inget av dem lät bra. Så då återtar jag min mors efternamn som ogift, som också var mitt namn.Och nej, inget datum för giftermål bestämt 😛

  4. Ah.. Smart! Det borde vi också ha tänkt på när man tänker efter. Liten här har mannens efternamn. Ett rätt trist -sonnamn, men jag gav efter för att slippa dop. Det var en komprimiss…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s