Där åker möter skog

Jag hyllar inte bara den orörda urskogen. Även av människor tuktad mark kan ge mig en behaglig känsla.
Den här åkerkanten är ett exempel. Inte långt från var jag hade mitt första riktiga sommarjobb (plantera åt en lokal bonde) möter den skogen. På mer än ett sätt. Natur och människa. Naturligt och domesticerat. Vilt och tamt. Respekt och skövling.

När det inte handlar om industrialiserade jätteodlingar och maskinellt nermejad skog känner jag en sorts trygghet av att se en liten åkerplätt. Det storskaliga kan istället fylla mig med vemod.

Så folkskygg jag är vore tiden på jorden att förakta om ingen annan människa levde här. Jag tror det är den påminnelsen som ger trygghet. Jordbruket.

Just där åker möter skog ser jag balans. Det går att samsas med naturen, utan att besegra den. I slutändan är det dock alltid den som besegrar oss.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s