Naturens skönhet och kraft

När jag stod där vid bäcken kände jag en sorts sentimental glädje.

Alla dofter, läten och färger. En känsla av trygghet. Och så dök Jante upp bakom mig.
– Din pretentiösa fjant. Skratta åt dig själv, sade han.

Men jag, jag ignorerade hans futtiga invändningar. Kastade honom i bäcken och sade:
– Det är han som inte tillåter sig att njuta av det storslagna, som är den verklige fjanten.


Jante gled med strömmen en bit, och så knockades han medvetslös mot en sten.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s