Obetydlig

Äldre släktingar snuddar vid döden. Då snuddar även jag vid den ofrånkomliga undergången.

Den stabila tryggheten känns evig för ett barn, men i själva verket är vi pappersdockor på väg mot en kakelugn.

Jag blev nedslagen av dessa tankar för bara fem år sedan. Nu höjer de istället livsglädjen. Medvetenheten ger extra styrka att klamra fast vid avgrundens rand, tänka gynnsamma tankar och dra nytta av mitt tomtebloss till existens.

Ingen evighet väntar. Bara maskar. Jag kommer att förgylla deras liv.

God jul, för övrigt.

Annonser

En reaktion på ”Obetydlig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s