Ingen tro utan trosbekännelse

”Jag tror på något, men är inte riktigt säker på vad”. Många har jag hört säga detta. Men är det tro? Nej!

Tro kräver en trosbekännelse. Ett ”Jag tror X”, om än inget ”därför att”.

Jag tror inte på något, även om jag ibland önskade att jag gjorde det. Det är inte samma sak som ”Jag tror X vara falskt”.

Den som säger sig tro på något utan att veta vad borde omformulera sig: ”Jag vill så gärna tro”.

Annonser

7 reaktioner på ”Ingen tro utan trosbekännelse

  1. Här kommer en protest: Att säga att man "tror på något", är ungefär vad deism/pandeism är då de sällan motiverar det med mer än ytterst vaga känsloargument.Det är såklart ingen religion, utan mer lös "andlig deism" kan man ju säga.

  2. Det låter ju inte vettigt. Hur kan någon tro på något den inte ens vet själv? Om det nu inte rör sig om ett mörkande av tro i brist på vettig förklaring.Men ok. Jag är ute efter definitionen av tro; att det inte borde få kallas tro om innehållet är okänt.

  3. Om tro betydde vetande så skulle man inte behöva ordet tro utan bara nöja sig med vetande. För mig så betyder iaf tro en hängivelse till ett mysterium eller flera mysterier. Jag tror eftersom det finns indicier som styrker min tro och givetvis för att jag vill veta mer. Tro i religiös mening är oftast något som uppstår genom en religiös upplevelse, genom en tillfällighet som verkar vara alltför osannolik för att vara en slump, genom drömmar som blir sanna, eller bara en känsla av gudomlig närvaro under meditation eller bön. Givetvis kan mina och alla andras religiösa upplevelser vara hjärnspöken, hallucinationer eller bara resultatet av självuppfyllande profetior och fantasier men detta går oftast inte att bevisa, så varför sträva efter något så vagt och ogreppbart? För mig handlar det om att utforska var sinnet slutar och var själen tar vid (om det finns en själ) i samma tradition som Siddharta. Jag är dock medveten om att jag kanske jagar önskedrömmar men hur många gör inte det utan att vara religiösa, och hur många andliga ledare som Gandhi eller Martin Luther King har inte uppnått stordåd med hjälp av sin tro, spelar det då någon roll om föremålet för deras tro kan bevisas eller inte? Men för att komma tillbaka till huvudfrågan, Om föremålet för någons tro kan bevisas så känns det onödigt att kalla det tro, varför säga jag tror jorden är rund med alla bevis som finns för detta? Men däremot att säga jag tror det finns liv på andra planeter, jag tror att jag kommer bli rik i framtiden eller jag tror det finns en själ, dessa är saker som kan vara sanna, men det krävs troligen en viss portion tro för att motivera sig själv att söka sanningen.

  4. Tro och vetande är inte samma sak nej. Men du verkar utgå från att jag hävdar det. Min poäng är dock att tro utan en förklaring vad man tror på är tveksam om borde kallas tro överhuvudtaget. Önskedrömmar och religiös övertygelse bör inte vara samma sak. Håller du med?

  5. Skogsmannen: Att tro på "något" är en tro. Det bestämda du letar efter, är just detta "något". Personen som uttalar sig, anser att det existerar något paranormalt, gudomligt etc, vilket väl är precis vad tro är. Huruvida detta är en önskedröm eller inte är egentligen en annan diskussion.

  6. Ännu en som missförstår mig. Jag kommer att skriva ett förtydligat inlägg.Nej, det är inte tro att inte ens ha en vag idé om föremålet för sin tro. Och med föremål menar jag en hel uppsättning idéer. Det "räcker" dock med ytterst vaga föreställningar. Men en tro kan inte ge utrymme för "allt". Säkerligen kallar vissa det tro att inte kunna formulera en "detta tror jag"-sats, men inte jag.Jag är inte ute efter att det krävs bevis för tro, för det gör det inte. Övertygelse räcker, även om den kommer från ett narkotiskt rus.

  7. Jag tror att det är rätt stor skillnad mellan olika religiösa traditioner vad gäller hur mycket tro som "krävs" och ännu flera individuella perspektiv. Vad kräver Jesus t ex? "Apostlarna sade till Herren: ”Ge oss större tro.” Herren svarade: Om ni hade tro så stor som ett senapskorn skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där: Dra upp dig själv med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er. Luk 17:5" medan Buddha sa till sina lärjungar " tro inte på något jag lär ut ni måste uppleva sanningen själva, men sluta aldrig ifrågasätta". Grundarna till två av de mest betydande religionerna i världen krävde alltså egentligen väldigt lite tro. Men jag förstår absolut bättre när du skriver "Min poäng är dock att tro utan en förklaring vad man tror på är tveksam om borde kallas tro överhuvudtaget." Jag har givetvis mindre förståelse (även om jag inte dömer) för någon som säger jag tror på gud för det gör mina föräldrar, än någon som säger jag tror på gud eftersom skrifterna, diverse religiösa övningar gett mig tecken eller för att framstegen inom kvantfysiken pekar på att det finns en "andlig verklighet". Att bara tro för troendets skull är inte bara ett bedrägeri mot andra utan även mot en själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s