Tvivlens tidevarv

Den moderna rotlösa och kulturlösa eran. Den kallas så ibland, den tid vi lever i just nu.

Hur många känner du som verkligen brinner för något och kämpar för det? Som verkligen tror på något, och är övertygad? Jag tror att antalet har minskat, men jag har naturligtvis inga belägg för det.

Färre medlemmar i Svenska kyrkan, vad säger det? Är Sverige mer avkristnat än förut? Färre som engagerar sig politiskt, i ett seriöst engagemang som handlar om om att nå förändring snarare än att få göra sin röst hörd, vad säger det? Är Sverige mer avpolitiserat än förut?

Jag tror varken på det ena eller det andra. Jag tror inte heller att ”ökad upplysning” leder till att allt färre har en religiös tro. Motsvarande inom politik skulle i så fall vara svartmålande av politiker (via media) som gör att ingen vill in i den sfären själv.

Jag tror inte det handlar om något annat än att själva tron saknas. Och det är just det som är intressant i sammanhanget. Religiösa blir nog inte så ofta oreligiösa efter några väl valda argument, lika lite som en människa som vill förändra världen inte lyssnar på de som säger ”låt bli, för det fungerar inte”.

Tro. Passion. Båda sprungna ur intuition? Eller vad är annars släktskapet?

Jag är själv ingen eldsjäl, även om jag önskar att jag hade en tro och att jag hade ett orealistiskt världsförbättrande mål att uppnå. Om jag sprider min snusförnuftighet över världen, kommer jag då att förstöra för de som verkligen brinner? Inte om jag har rätt i mitt resonemang ovan.

Vad är det då som hindrar eldsjälarna? Lägger de band på sig själva? Är det tvivlet som står som en sköld mot intuitionen?

Annonser

2 reaktioner på ”Tvivlens tidevarv

  1. Jag har ofrivilligt blivit nihilist och jag saknar min naiva passion som jag hade för några år sedan, jag vill se förbi de logiska hindren men det går inte, dom har etsat sig fast!

  2. Det är enklare att ifrågasätta, kräva definitioner och bekvämt säga ”Det är den som påstår något som har bevisbördan – bring it! Och ta med en cigarr”. Jag undviker denna fälla genom att ignorera önskemålen. Varför måste man ha förklaringar på allt?

    Den som kastar sig ut istället för att sitta och kalkylera – lever livet – har nog mer chans på ett intressant liv än åskådaren.

    Tankar tycks leva i dåtid och framtid, men i nuet trivs de inte. Det finns inget att analysera om det inte handlar om förberedelser eller efterarbete.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s