Jag knäfaller för ingentinget

Jag har ingen gud. Inte ens mig själv. Jag bugar för ingen, men knäfaller för ingentinget.

Så många år av vånda, över bristen på en överjordisk passion. Över oförmågan att älska människan. Över oförmågan till självbedrägeri. Oförmågan att tro på något, överhuvudtaget.

Jag kan sträcka mig till att beundra vissa individers handlingar, och kreationer. Men den mänsklighet som jag är en del av är, är mig främmande på många sätt. Jag kan tänka, att det vore värdigare att vara ett vilt djur.

Det ligger ett svart stoft över min förnimmelsevärld. Jag tvivlar på de smaker jag upplever, de vyer jag ser och de tankar jag tänker. Jag tvivlar inte på deras existens, utan deras betydelse i det långa loppet. Mina simpla nöjen, är i sanning simpla.

Men så lämnar jag min lilla kammare, går ut i ljuset och ser skogen och stjärnorna. Andas in en enda gång och fylls av en känsla av mening. Mening för mig. Bara i att finnas, och i att vara en poänglös liten prick i en oändlig rymd i en oändlig tid.

Inga konstanter, bara rörelse. Ingenting annat. Och jag omfamnar denna insikt: att det inte finns något syfte eller något gyllene mål i himlen. Bara jag, så länge jag är. Som en tändsticka i natten – inte mer.

Annonser

5 reaktioner på ”Jag knäfaller för ingentinget

  1. Låt huvudet mala tillräckligt länge kring tidsbegreppen och sådana här tankar blir ännu värre… När man verkligen tar sig tid att förstå vad 1000, 10 000, 100 000, 1000 000, 1000 000 000 år är i greppbara termer… Så blir ynkligheten av ens existens, kanske 80 år eller mindre totalt, så otrolig. Så fort man verkligen får huvudet om siffrorna som något konkret och inte bara siffror.

    Tänk så länge sen vikingatiden var. Så avlägset det känner. Börja sen räkna vikinga-tids-avståndet bakåt, gång på gång på gång på gång… tills du hamnar någonstans för 70 000 år sen.. och då inser att du inte kommit någon vart alls bakåt i tiden i jordens historia.

    Geologi-ångest kallar jag det. När man tittar på en sandsten från en gammal sandstrand för 500 miljoner år sen.. och inser att t om den är en ynling på jorden…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s