Använd livet, tänk på döden

Om jag skulle dö. Vad skulle hända då?

Döden, abstrakt och skrämmande. Kanske skrämmande just för det abstrakta. För att att är skrämmande att inte förstå.

Jag brukar tänka mig ett årtal då jag inte existerade. Som 1975. Hur var det då, för mig? Självklart  finns det inga minnen från den tiden. Sedan tänker jag mig ett årtal framåt i tiden, då jag inte längre kommer att existera. Låt oss säga 2177. Det som händer det året, kommer att uppfattas i samma grad av mig, som 1975 gjorde. Begripligare blir det inte, men jag får ett förhållningssätt.

Ibland tänker jag att döden är lockande. Att livet är förknippat med rutiner, tristess och en ständigt malande känsla av ovisshet. Döden ger ovisshet, och ångest men är samtidigt en sorts befriare. Dock får du inte uppleva det som sker efter döden. Tror jag.

Meningen med livet är att förlika sig med sin dödlighet. Den som kan omfamna döden utan att för den sakens skulle längta efter den, kan också till fullo uppskatta livet. Ja, det är full ut en mental process, en läxa att lära sig.

Ångest. Rädsla. Ovisshet. Fokusera på dessa, och livet förgiftas. Å andra sidan bör det inte spela alltför stor roll, i det långa loppet, om du pissar bort ditt liv. I det stora svarta finns inga minnen. 

Men så länge livet varar är det värdefullt. Det värdefullaste du har. Använd det till något vettigt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s