Vart leder missnöjet?

”Jag är missnöjd med vem jag är”
Betyder att den platsen som är nu, är fel
Den gissade framtida platsen är troligen också fel, vilket är ett absurt påstående

Det betyder också, att den kedja av händelser som föreligger det här ögonblicket
Är i fel ordning, eller av fel sort

Den viktigaste insikten i missnöjet, är att det finns ett eller flera ideal som leder till detta
Det finns en bild av det perfekta, som inte är samma som det faktiska

Varifrån kommer idén om det perfekta?
Vad göra åt detta?
Hur dra lärdom av det som har varit?

Annonser

Vandraren

Evigheten lockar inte längre tanken
Inuti stannar det av
Den ro som förr gavs av ansträngning, är nu ett stående inslag
Vad är nyttan?
Vilket är mitt mål?
Intresset för självet och dess hunger, glöms bort
Kvar är stora fält och åkrar av förundran
Här är mina smutsiga händer
Se leran, som bringar lycka
Världen från förr, existerade inom en kula av glas
Rocken är fortsatt risig, sliten
Och än finns långa stigar att vandra
Tills skogens rötter sväljer livskraften 

Prövningarnas väg

Det utkristalliserar sig en silverväg, en karg stig genom bergspasset.
Låt de vassa taggarna längs dess sidor slita loss köttet av överflöd.
Svält mig och pröva mig, med dödsansikten längs vägen.
Riv sönder allt, tills det enda som återstår är det enda syfte som existerar.
Friden själv.
Låt denna enda resort vara likt en flammande eld i mörkret.
Förtär de simpla själviskheterna.
Lys upp min stig.
Döda alla tvivel.

Dammande jord

Där var jord, torkad och dammig i ett moln bakom.
Där var rost på cykeln, knattret av kartong i framhjulet.
Där var blod, skrubbsåret – ett minne av äventyret.
Livet mellan limpmackor med ost.
Sten och eltejp, trä, en klubba för våld mot broderns huvud.
Blod, och tvätt. Hemligheter mellan barn. ”Skvallra inte på mig”.
Kojor i skogen, cigaretter och porrtidningar. Förtroliga stunder mellan barn.
Livet mellan frihet och ängslan.
Där var tidig morgon mot bussen. Mörkblå Adidas, men begagnad jacka av skam.
Små ängsliga barn, möter okända barn. Gladiatorspel i det fördolda.
Där var stunder av granskning, godkännande eller ej. Barn bedömde barn, och livet förminskades.
Livet mellan sommarlov och sommarlov.
Där var slutet på drömmen. Frågeställningen ”drömmer jag?”, ventilen som drogs ur.
Där var stålets kanter, jag glider i rännan – men inte utan våld. Blir förstöraren.
Men där var en alternativ rutt, som till slut ledde dit där allt annat mynnar ut.