Hösten flyttar in

Med hösten kommer friden, den jordnära upplevelsen av Nu. Strävandet som växt sedan vinterns slut ebbar ut, likt en förtorkad bäck. Redo att slumra in under isen och snön.

Varje höst är jag en annan, en äldre och lugnare, en som inte hungrar lika mycket. Som är tacksam, för enkelheten och friden. För de upplevelser naturen ger.

Den här hösten är jag inte bara en vandrare, utan även en ryttare. En häst av stål, men utan motor. Mountainbiking visade sig vara något även för en skogsman. Frihetskänslan är en annan vid de ljudlösa men ganska snabba turerna längs stigar och över bäckar. I dag såg jag några rådjur under ett litet äventyr. Vi tittade på varandra, kanske en minut. Sedan fortsatte deras joggingrunda.

Skogsmannen vaknar på hösten. Kanske är det för att hösten är den årstid som synkar bäst, med en man som söker frihet och frid.

Annonser

Slumrar i mossa

Skogsmannen väcks till liv, av en kommentar på bloggen.

Detta väsen, som jag odlat inuti, sträcker på sig och undrar vilken månad det är.

När björnen lägger sin för vintern, vaknar vandraren.

Jag ser att det är relativt flitigt med besök här, trots att inget har skrivits på länge. Och nu en fråga om Skogsmannen finns på Instagram, vilket han inte gör. Just nu i alla fall. Jag känner uppriktig tacksamhet inför detta.

Vill ni se bilder? Ska fundera på det där med Instagram. Jag använder det i nuläget privat, till släkt och vänner. Men det är väl möjligt att ha två konton. Jag ska kolla.

Tack för idén, Karin, som skrev kommentaren.